Arvsrätt förklaras: Vad reglerna innebär, vem som ärver och hur testamente, laglott och arvskifte påverkar fördelning av tillgångar vid dödsfall. Läs vidare.
Det är viktigt att sätta sig in i vår svenska arvsrätt för att förstå vem som har rätt till ett arv och hur tillgångarna ska delas. Det är särskilt tydligt när frågor om arv uppstår i samband med att någon går bort – ofta väcks känslor, ibland blossar konflikter upp.
Dessutom saknar sambor ofta rätt till arv om de inte har gemensamma barn eller har skrivit testamente. Reglerna kring laglott och arvskifte är därför extra viktiga att förstå i dessa fall. I praktiken kan det betyda skillnaden mellan trygghet och ekonomisk osäkerhet för nära anhöriga.
Vad som styr arvsrätten
Arvsrätten regleras av bestämmelser som fördelar egendom utifrån släktskap och testamenten. Den viktigaste principen är att närmaste arvingar, vanligtvis barn eller barnbarn, får ärva i första hand. Finns inga barn övergår rätten till föräldrar eller syskon och längre bort i släkten endast i undantagsfall.
Vid arvskifte ska egendom delas enligt de gällande reglerna. Om konflikter uppstår kan frågan hamna i domstol. Där utreds huruvida testamentet är giltigt och om fördelningen gått rätt till. Stöter man på frågor kring arvsrätt eller står inför ett arvskifte är det alltid klokt att ta reda på vilka rättigheter och skyldigheter som gäller, innan några beslut fattas.
Läs mer information och tips för dig på webbplats:xn--arvsrtt-9wa.nu/